Den långa resan hem till Sverige igen...
Gick runt hela morgonen och förmiddagen och var jättenervös. Jag städade lite och plockade undan på mitt rum. Jag lämnade L i skolan på morgonen eftersom båda J&J var iväg och jobbade lite innan det var dags att åka. Hämtade L i skolan vid 12.30 och sedan packade vi in alla väskor och åkte vidare till flygplatsen, hela familjen. Kollade ut ur fönstret hela resan, kikade lite på L ibland..lilla sötta lilla L.
Väl framme på flygplatsen skulle vi gå och checka in mina väskor. När vi gick mot check-in killen så småskrattade han lite. jag höll på att ta upp mitt pass som man skulle lämna men istället kollade han på mina väskor och ville väga dom direkt. han vägde dom och som vi visste så var det lite övervikt och jag hade det på alla mina väskor. Han började räkna högt och skriva ner på ett papper..$150 på den, $150 på den, $150 på den sista också OCH eftersom ditt handbaggage ser tungt också så är det troligen $150 på den också. Jag hade 2 väskor som jag skulle betala extra för så han hade velat att jag betalade $870 (5742kr) och det var ju såklart INTE OK så jag tog bort dom 3*2 KG som var det övervikt på mina väskor så fick lämna lite till min hostpäron. Killen som var i check-in-en var sååå otrevlig, var nära att ge honom en smocka. Eftersom dom bytte personal medans jag höll på att plocka om i väskorna så gömde jag mitt handbaggage lite så slapp betala den helt
Det löste sig till slut men surt var det att jag inte fick med mig allt hem. Det roliga var att när jag kom till min Gate och skulle gå på planet så stod killen där igen (samma kille som i check-in-en) och kollade på vilka som hade stora väskor så han kunde kräva dom på pengar. Han stannade 5 personer, 3 personer sa emot honom att ingen annan sagt något så dom slapp men dom andra 2 gick med på att betala. Jag själv var i slutet av att få gå på så dom kollade inte min väska men jag gav killen ondaögat när jag gick förbi honom, IN YOUR FACE.
Det var jättesvårt att säga hejdå till min hostfamily, vi grät lite tillsammans och min hostdaddyy bara skrattade. Lilla L fattade nog inte direkt att jag skulle åka hem så hon undrade varför vi grät. Vi sa hejdå till varandra och sedan gick igenom säkerthetskontrollen med alla mina lager kläder som jag fått klä på mig för de inte fick plats i väskorna.
Flygresan till Frankfurt gick sådär bra, Lufthansas flygplan är sååå små och dom hade ingen tv i säterna så det var inte mycket roligt man kunde hitta på. Satt 2 tyska män jämte mig som satt och skrattade jättehögt hela tiden och trodde jag var typ spansk (huh?), varje gång flygvärdinnan kom som sa dom allt på spanska till mig istället för engelska...så dryga.
Väl framme i Frankfurt så skulle jag ta alla mina väskor och förflytta mig till nästa gate där flyget till Köpenhamn. var tvungen att gå ingeom säkerhetskontrollen igen, har nog aldrig svettats så mycket i hela mitt liv....såå ofresh.
Väl framme i Köpenhamn så väntade jag in mina väskor som kom på rullbandet, fick försöka köra 2 vagnar med mina väskor samtidigt som jag skulle hålla koll vart min pappa var. När jag kom ut i utgångshallen så stod pappa,mamma,Petter (bror) och VILLE där. Ville stod och vifftade med en svensk flagga, jag grät en skvätt för att äntligen få träffa min familj igen.....skönt att vara hemma igen.
Köpte en Chailatte på Starbucks och sedan åkte vi hemmåt till Tingsryd igen, känns konstigt att vara i Sverige igen.
....Ska erkänna att jag saknar USA...
P&K Ellen
Väl framme på flygplatsen skulle vi gå och checka in mina väskor. När vi gick mot check-in killen så småskrattade han lite. jag höll på att ta upp mitt pass som man skulle lämna men istället kollade han på mina väskor och ville väga dom direkt. han vägde dom och som vi visste så var det lite övervikt och jag hade det på alla mina väskor. Han började räkna högt och skriva ner på ett papper..$150 på den, $150 på den, $150 på den sista också OCH eftersom ditt handbaggage ser tungt också så är det troligen $150 på den också. Jag hade 2 väskor som jag skulle betala extra för så han hade velat att jag betalade $870 (5742kr) och det var ju såklart INTE OK så jag tog bort dom 3*2 KG som var det övervikt på mina väskor så fick lämna lite till min hostpäron. Killen som var i check-in-en var sååå otrevlig, var nära att ge honom en smocka. Eftersom dom bytte personal medans jag höll på att plocka om i väskorna så gömde jag mitt handbaggage lite så slapp betala den helt
Det löste sig till slut men surt var det att jag inte fick med mig allt hem. Det roliga var att när jag kom till min Gate och skulle gå på planet så stod killen där igen (samma kille som i check-in-en) och kollade på vilka som hade stora väskor så han kunde kräva dom på pengar. Han stannade 5 personer, 3 personer sa emot honom att ingen annan sagt något så dom slapp men dom andra 2 gick med på att betala. Jag själv var i slutet av att få gå på så dom kollade inte min väska men jag gav killen ondaögat när jag gick förbi honom, IN YOUR FACE.
Det var jättesvårt att säga hejdå till min hostfamily, vi grät lite tillsammans och min hostdaddyy bara skrattade. Lilla L fattade nog inte direkt att jag skulle åka hem så hon undrade varför vi grät. Vi sa hejdå till varandra och sedan gick igenom säkerthetskontrollen med alla mina lager kläder som jag fått klä på mig för de inte fick plats i väskorna.
Flygresan till Frankfurt gick sådär bra, Lufthansas flygplan är sååå små och dom hade ingen tv i säterna så det var inte mycket roligt man kunde hitta på. Satt 2 tyska män jämte mig som satt och skrattade jättehögt hela tiden och trodde jag var typ spansk (huh?), varje gång flygvärdinnan kom som sa dom allt på spanska till mig istället för engelska...så dryga.
Väl framme i Frankfurt så skulle jag ta alla mina väskor och förflytta mig till nästa gate där flyget till Köpenhamn. var tvungen att gå ingeom säkerhetskontrollen igen, har nog aldrig svettats så mycket i hela mitt liv....såå ofresh.
Väl framme i Köpenhamn så väntade jag in mina väskor som kom på rullbandet, fick försöka köra 2 vagnar med mina väskor samtidigt som jag skulle hålla koll vart min pappa var. När jag kom ut i utgångshallen så stod pappa,mamma,Petter (bror) och VILLE där. Ville stod och vifftade med en svensk flagga, jag grät en skvätt för att äntligen få träffa min familj igen.....skönt att vara hemma igen.
Köpte en Chailatte på Starbucks och sedan åkte vi hemmåt till Tingsryd igen, känns konstigt att vara i Sverige igen.
....Ska erkänna att jag saknar USA...
P&K Ellen
Kommentarer
Postat av: Mia
Du kommer sakna det massor, det gör jag också! Vissa delar mer än andra såklart, men mest familjen :) PS. Du kanske ser lite spansk ut?! Hehe fast ne, ganska nordeuropeisk skulle jag vilja säga ;)
Trackback
