Starbucks, Frappuccino och Tankar!

Sitter på mitt andra hem nu, Starbucks.

Bestämde mig för att prova något nytt idag, blev en Frappucciono, jag bestämde mig för att prova något nytt som jag gjorde med mitt liv....jag bytte ut Sverige mot USA. Som jag trodde så gillade jag det inte, Frappuccinon asså, den smaka för mycket kaffe....

har börjat nu på sistone börjat tänka på hur det kommer vara när jag kommer hem till Sverige igen. Kommer jag bo kvar i Tingsryd, var kommer jag jobba, vilka kommer jag umgås med, är alla som dom är som när jag åkte? När jag tänker på det så skrämmer det mig, tänk om ingen vill umgås med mig bara för jag är borta så länge.
Man har ju inte samma kontakt med folk nu som man haft innan, är rätt att man glidit ifrån varandra på 1,5 år. Det som gör mig mest rädd att min systerson inte ska komma ihåg mig alls, jag vet att han inte kommer göra de men att han kommer ha bättre kontakt med alla andra hemma.

Jag kommer visseligen vara världens gladaste människa att komma hem till Sverige och träffa världens bästa familj, älskar dom över allt annat!!

Tror jag tänker för mycket faktiskt, japp det gör jag! ska fortsätta dricka på min Frappuccino nu och hmm titta på folk is.

Saknar dig skrutt!

P&K Ellen

Kommentarer
Postat av: elin

Vi finns alltid kvar här och vill umgås med dig vet du väll;) Och Ville kommer inte glömma dig, han brukar låtsas att han flyger flygplan till USA;)

2011-05-25 @ 08:58:45
Postat av: mammsen

Du tänker för mycket!

Det är som att cykla!

Två dar och sen är det som vanligt igen.

Riktiga kompisar finns alltid kvar.

Tänk på att det finns nya att upptäcka - det har du ju lärt dig detta året.

2011-05-25 @ 10:27:10
Postat av: Eliz

Lilla Vän.

Säger som Lotta, "Du tänker för mycket"!

Tjejernas kusiner i Skövde träffas ca 1 ggr/år sen de var små knyten, å de har inte glömt varandra och framför allt de känner igen flickorna.

Du är en fantastiskt människa med att hålla kontakt med oss här hemma(men oj, tänkt om du inte vet vem jag är när du kommer hem, ha ha!!!!???:-)

Å du, jag har lärt mig under 5 år sen Erik lämnade oss. De "riktiga vännerna" finns alltid kvar!!

Kram å sköt om dig!

2011-05-25 @ 21:20:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0